Min Power
Det är aldrig för sent att arbeta med sig själv, ta ansvar för sitt eget liv och att även svåra trauman kan bearbetas. Jag har två personer i synnerhet som jag är väldigt imponerad av på den här fronten. Min pappa, som vid 72 års ålder vände sitt liv efter att han hade gått i psykedelisk terapi och konfronterat sina inre demoner. Han gav upp sina missbruk och sitt konfliktsökande beteende och lade ner sin rustning, så att bara hans ljuvligt varma jag nu återstår. Med förnyat utrymme för omsorg, omtanke, trygghet och kärlek. Den andra personen som jag beundrar i sammanhanget är min fru och partner. Uppvuxen som skilsmässobarn, där mamma och pappa båda hade nya familjer och där hon både var det populära storasyskonet, men samtidigt väldigt lätt kunde känna sig som femte hjulet. Så även om kärleken verkligen inte saknades, var det svårt för henne att hitta utrymme för sig själv och sina egna behov när hon ständigt var tvungen att anpassa sig till varje familj. Halva arbetslivet och tre barn senare stannar hon upp och återbesöker sina trauman och tar konsekvenserna av vad hennes hjärta har försökt säga henne alla dessa år. En konfrontation med sina egna trauman, ett ansvarstagande för sitt eget liv och en tro på att odla det hon egentligen hela tiden velat, men inte vågat. Idag är hon nästan färdig som psykoterapeut och en ännu finare mamma och partner än någonsin. Inspirerad av dessa två underbara människor tror jag att jag har kunnat ta hand om min egen barndomsångest och skam och blivit min egen vuxna person med ett annat perspektiv på livet och kärlek till mig själv och andra.